Inlåst

Ibland känner jag mig fruktansvärt inlåst/instängd. Främst på jobbet när jag inte kan vara människa som alla andra. Vad exakt jag menar med det spelar ingen roll. Men tänk dig en dag utan att kunna vara människa på DINA villkor. Hur kul skulle det vara?

Känner av surheten mer och mer för varje gång det är något. Nu gällde det ett läkarbesök med en fot som smärtat fruktansvärt mycket. Till svar får man något som man egentligen inte vill höra. Det bara är så liksom.

En dag slipper jag allt vad det är detta jagande, fixande, pusslande, det dåliga samvetet för att man måste gå på en kontroll. Ibland är det så att jag får riktigt dåligt samvete för att jag måste bli undersökt av en läkare.

Så ska det inte vara, jag vet, men likförbannat känns det fruktansvärt jobbigt.


Nu siktar jag framåt igen, tyvärr ännu med trasig fot, men jag ska ta mig framåt. Fortsätta.

//

Kommentarer
Postat av: Andrej

Hoppas foten blir bra!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback