Känslor
Huvudet känns dött. Så är det bara. Allt omkring är så snurrigt nu, trots att jag har fått klarhet i ett par saker.
Vi har en vattenskada i vardagsrummet, det är fukt i betongen. Fyra veckor ska vi ha en fläkt ståendes i rummet som ska surra och torka upp all fukt. Kul som fan, ellerhur?
Sen har jag ångest över mitt akvarium. Det var ju det som gick sönder och orsakade en stor misär hos oss. Kaos kan man kalla det också. Nu är frågan om jag ens ska ha kvar akvariet. Jag har ångest varje dag över att det nya akvariet ska gå sönder det med. En kollega på jobbet sa; "men det är ju sällan det händer två gånger". Då sa jag typ; "du känner inte mig, allt galet händer minst två gånger eller flera". Så jag funderar på att sälja av mina älsklingar (grodor, fiskar, malar) och skaffa mig en Gecko istället kanske. Akvariet får jag göra om till terrarium. Då är det i alla fall inget vatten jag behöver oroa mig för.
Vi som hade planerat att göra om så mycket hemma. Lägga golv, fräscha upp badrummet, fixa luckorna i köket med mera. Det är ju bara att fetglömma nu. Hoppas att det löser sig snabbare än väntat och att sedan när vår soffa kommer, så är den hel och fin och alldeles underbar.
Hoppas kan man alltid, men jag måste erkänna att jag är rätt trött på att hoppas hela tiden och få se resultat av det hela först mycket senare. Det borde vara: hopp - resultat - reaktion och inte; hopp - hopp - oro - oro - resultat - reaktion.
Jag saknar min hund något så otroligt. Det är helt sjukt hur mycket skillnad en glad, pälsbeklädd varelse gör i ens liv. Ger en glädje, vackra små blickar och svansvift hela tiden. Han lyser upp min tillvaro, även om han inte alltid är hos mig.
Nej nu: återgå till jobb. Segt idag. Magen strular igen. Fuck it.