chii

Det känns som att jag har slängt mig ut för ett stup för att pröva mina vingar och än så länge har jag inte kraschat (peppar peppar..)

En helomvändning från i somras - en vändning från allt som var negativt till en positiv period i mitt liv där jag har tusentals mål och drömmar som jag strävar mot. Några är jag närmre att nå än andra, men på väg är jag!

Känslan av att kunna strunta i saker jag inte kunde strunta i förut är alldeles underbar. Jag stör mig inte på saker längre, jag ser möjligheter i allting istället. Vissa småsaker kan jag fortfarande bli sur på men hey, jag är bara människa. Då menar jag främst när något man pillar med inte fungerar - då kan jag bli sur men det går över rätt fort.

Jag har till min förvåning sett att jag är ytterligare ett steg på väg med ett av mina delmål. Upptäckte det imorse, hur grymt som helst. Jag lever ett nytt liv men ändå samma - och det ger mig så mycket.

Ny inställning till saker och ting kan göra en hel del, eller rättare sagt; massor. För ditt välmående, för ditt humör och din omgivning. Tänk att du är nere en längre period och din familj och dina vänner ser endast detta varje gång du träffar dem - och sen - några månader senare är du som en helt annan person: glad, framåt, nedtonad men vet ändå vad du vill. Du ler ofta och skrattar mer - du kan tycka att måndagen som väntar imorgon är helt okej, det är inte en "Jävla skitmåndag/den värsta dagen i veckan" längre.. Fantastiskt.

Jag vet vad det är jag och Tim drömmer om tillsammas. Jag vet vad jag vill ha och vad han vill ha. Jag vet att efter snart 7 år är vi fortfarande tillsammans och bor ihop, och har drömmar vi delar. Jag vet att han älskar och att jag älskar och att vi myser i varandras närvaro. Det är en underbar grund att stå på. De grundligaste byggstenarna är min familj - utan den grunden skulle hela bygget falla, det fattar ju vem som helst. Men jag har fått grunderna, jag har med mig så mycket och jag får fortfarande stöttning och hjälp med sådant jag behöver. Sånt är värt så mycket och det går inte att få fram det rättvist såhär.

Nu ska jag kolla lite valvaka...

Är inne i ett bra flow nu.
Den underbara "go-känslan" har infunnit sig för ett tag sen och sitter nu stenhårt i mitt huvud och kropp.
Jag tänker framåt, ser framåt, men planerar långt ifrån så mycket som jag gjorde förut - vilket har lett till att jag stressat ner avsevärt. Jag har mina mål och mina drömmar och jobbar mot dessa men jag försöker att göra det utan stress. Inga måsten, bara en bunt saker jag vill göra, för mig själv och min egen skull. Det är alla de sakerna som driver mig framåt.

Två kvällar denna vecka har jag suttit på ett jobb och haft trevligt sällskap - idag vet jag inte vad jag ska göra i vanlig ordning. Vi får väl se.

Träning har det varit kontinuerligt och jag satsar mycket på att träningstiden ska vara över en timme. Det har funkat bra och jag mår bra. Träningsvärken i magen och ryggen är kvar men den tänkte jag träna bort lite senare idag. Jag gjorde upp ett eget magträningsprogram (typ) som jag gillar mycket - ska försöka få in det programmet i min vardagliga träning på gymmet.

Det blir lite spännande när dagen kommer för "invägning" - jag har ju satt ett första delmål för mig själv och har sett resultat (äntligen efter all skit!) så nu drivs jag framåt, framåt, framåt! Jag gillar känslan av att jag mår bra. Jag gillar att slippa gå och lägga mig med huvudbry och oreda bland mina tankar. Njuter gör jag av att det finns så många bra saker, och personer, runtomkring mig. Jag tror verkligen att välmående spelar större roll än vad man kan tro.

Å en sak till: GRATTIS ULLET TILL ER LILLA GRY! Önskar er all lycka!

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och vänta på ett sms..

Helgerna går otroligt fort! Det märks att jag har lyckats fylla mina helger med bra och roliga saker. Jag var rätt dålig på det tidigare men nu har jag hittat ett sätt..

I lördags firade vi Johan, Tims kusin, med en del av familjen och nytilskotten var på plats; Linda och Nattis. Jag och Linda var fyllda med häftiga känslor: sedan dag ett har vi varit lite förundrade över hur allting kunde ändras till det positiva och bli så rätt - det jag kan säga att vi inte hade väntat oss att tillhöra samma familj på det här sättet som vi gör idag. Det är så coolt allting, och vi bara myser i situationen allihopa. Jag, Tim, Linda & Johan (å Nattis förstås!)




Igår var jag hemma och städade hela lägenheten grundligt (igen..) och tog mig an tvätten även om det var Tims tvättdag - det kan vara rätt skönt att slippa tvätten ibland kan jag tro.. Jag rotade i en massa papper och styrde upp ett och annat här hemma medan Tim var och repade. Det är lika skönt varje gång jag städar - efteråt sätter jag mig i soffan nyduschad och bara myser med tända ljus här och där. Det är en skön känsla.

Innan min städningsmani kom fram var jag och Tim ute och körde. Hans körande går otroligt bra! Lite mer övning på att se varenda skylt bara, men körandet i sig är toppen. Lugn och fin körning, blicken avsynar större områden och han är med liksom, med i matchen. Snart har han sitt körkort, I´m sure! Vi var ute i en timme och bara körde runt, runt. Från Vällingby till Jakan, men sedan därifrån E18 mot Bromma och sedan hem igen. Just den rundan ville jag visa honom så att han får lite mer orienteringskänsla (något jag inte har alls när jag kör bil..)

Idag vet jag inte vart jag ska jobba. En ny grej är på G och mer kan jag inte säga nu, men denna vecka är det lite svårt att placera ut mig någonstans - vi får se vart det blir, hur som helst är det tillfälligt för just den här veckan.

Jag har börjat närma mig mitt första delmål - 1 oktober får vi se om jag lyckats - spännande!
Personligen tror jag att om man mår dåligt, lyckas man inte med det man lägger upp som mål på samma sätt som man gör när man mår bra. Det har jag nämligen fått bekräftat. Det var också något jag inte trodde hade så stor betydelse - men nu har jag fått bevis på att jag hade fel. Fel inställning - men nu har jag rätt inställning.

Ser fram emot en ny träningsvecka med ännu mer jävlar anamma! Jag tänkte att jag skulle planera in en eller två besök på klubben den här veckan också - bara för att jag saknar det så mycket. Behöver få utlopp för min energi!

Ha en fin måndag alla härliga :)

.. just nu.

OJ OJ OJ!
Vilken fantastisk morgon, dag OCH kväll jag hade igår!
TACK ALLA SOM VAR MED OCH TACK TILL ER SOM VILLE MEN INTE KUNDE! HOPPAS NI HAR TILLFRISKNAT NU!

Var ska jag börja..?

Jag sov till någon gång innan 10.00 och insåg att Tim gått upp redan. Konstigt tänkte jag, han sover alltid längre än mig.
Gick upp och gjorde en kopp kaffe, Tim grattade mig och låste in sig i datarummet och jag själv fick sitta i min ensamhet och facebooka och kolla mail. Jättekul födelsedag tänkte jag, morgontrött och sur över det faktum att jag fick sitta helt ensam i vardagsrummet.

Hann få i mig kaffet och titta på lite nyheter när det ringer på dörren och då vi har illrarna hemma i hallen, så fick jag ensam försöka jaga rätt på dem så att de inte skulle smita när jag öppnade dörren. Stressad som jag var försökte jag skynda mig så att de som stod utanför inte skulle lämna och hinna gå iväg..

Försökte titta i titthålet men såg bara svart och reflekterade inte så mycket över det då. Öppnade dörren och där stod mina finaste, närmsta vänner (familj för mig..) Linda och Johan. Johan hade en tårta i händerna och i den tårtan satt 25 ljus. Jag blev helt ställd. Visste inte vad jag skulle säga!


VILKEN FIN ÖVERRASKNING MINA VÄNNER!

Linda lyckades få några bilder på mig som jag bara inte lyckas att beskriva. Så fort jag får de bilderna så ska jag dela dem med er. Jag ser ut som ett förstörd monster. Verkligen. Det är helt okej dock, jag var uppstressad och så överraskad!

Vi satte oss i vardagsrummet och åt tårta och drack kaffe. Att ha L och J hos oss ger mig så mycket verkligen - jag får så bra energi av dem och de har sina sätt att få mig att lugna mig när jag stressar upp mig för mycket.


De åkte hem efter ett tag och jag och Tim åkte till Vällingby - jag hittade några plagg jag köpte och så köpte vi öl till senare. Jag drack ingen av ölen som vi köpte - jag valde kaffe istället för jag kände att jag behövde det mer. Det gick ju åt en del energi på morgonen där och jag behövde fylla på lite med den varan helt enkelt.

När jag och Tim kom hem åt vi lite lunch och sen tog vi ut pojkarna (läs illrarna) på promenad. Figaro grävde gropar i rabatter och Frankie ålade sig fram i gräset och verkligen njöt av alla dofter. De blev sjukt trötta efter det och det var det som var meningen - vi skulle ju iväg på kvällen och ville inte gärna mötas av tokenergiska illrar 01:00 på natten.

På eftermiddagen kom L och J tillbaka till oss, de drack lite öl med Tim och jag och Linda försökte däremellan att göra oss i ordning. Det blir alltid samma sak när tjejer ska göra sig redo för något; det tar ALLTID längre tid än vanligt.
Stressen infann sig igen och snart satt vi på bussen mot Vällingby och senare tunnelbanan till Riviera.

Jag kom dit och fick se att Siw (Rivieras mamma Siw) hade tjyvat en bild på mig från Facebook och fixat i ordning fina bokningsskyltar. Se nedan:



Jag ordnade en liten bordsplacering och köpte mig en öl, naturligtvis tjeckisk!

Maten var fantastisk, sällskapet var super och kvällen var underbar. Det tjoades och sjöngs och det var en härlig stämning hela kvällen igenom verkligen. Denna födelsedag var något speciellt. Är jätteglad över att ni ville dela min dag med mig!

Måste börja med att berätta hur glad jag är över min termosmugg jag köpte för ett tag sen. Att kunna dricka det absolut godaste kaffet i bilen på väg någonstans eller på jobbet är awesome.

Igår var jag ju hemma som jag skrev i inlägget nedanför - det ledde till träning, shoppingrunda (ingen stor alls, bara nödvändigheter) och två möten. Däremellan hann jag leka med illrarna tills de somnade av utmattning och även jobba lite på mitt projekt. Kändes välbehövligt.

Mötena som jag var på igår var givande de med. Det första var mycket uppskattat från min sida. Har aldrig fått så mycket positiv feedback från två personer som jag hann få den timmen. Fick också veta hur de ser på mig allmänt och jag måste säga det att jag har ju på senare tid känt att jag varit allt annat än uppskattad. Nu vände den känslan till något bra och jag sov riktigt bra inatt. Nya spännande planer, förhoppningsvis en säker inkomst den närmsta tiden och det behöver jag ha. Nya uppgifter kanske, ja, det är spännande faktiskt. Å det mest relevanta; det ger mig rutiner. Mer om detta senare när jag vet mer.

"I was aiming for the sky. Ended up flat on the ground, but once again the sun is rising. I better keep on walking"


Just nu sitter jag med en liten bordsplaceringslista till imorgon. Känns bra att styra upp litegrann. Jag har haft en del dötid på jobbet idag och det har gjort att jag kunnat fnula på saker och ting, kunnat planera vad jag inte ska planera (hahaha Linda den var för dig..)

Tre timmar kvar till sluttiden, då jag får åka hem. Blir till att städa en del idag och lufta ur lägenheten så gott det går. Ni vet, illrar luktar en del (varken jag eller Tim känner något av det nu, vi har vant oss) så det behövs en grundlig genomgång och inte bara av deras plats utan allt det andra också, som jag bara lagt på hög..

 

Ha en fin kväll, och till ni fina som kommer att träffa mig imorgon: rocka järnet!

Gick upp 06:00 för att vänta och se om jag får något jobb idag eller inte. Bråkade med Frankie (en av illerpojkarna som vi har hemma) och han bara vägrade ge upp. Nafs nafs nafs BIT nafs BIT igen osv. Han är en vilde utan dess like. Figaro å andra sidan (den andra illerpojken) är hur lugn och sansad som helst. Han har ju några år på nacken och är inte bråkig alls. Men shit alltså, Frankie, jag vettetusan hur jag ska fostra honom; jag fräser och ryter och säger till honom men han gäspar bara och direkt när jag släpper ner honom på golvet är han runt mina fötter igen och ska upp under byxbenet.

Igår morse kom han in under byxbenet och bet till. Det kändes kan jag lova men ingen större fara skedd. Han passade på att klä mina ben i fina röda revor också.. Oj oj oj.. Så jag har att göra här hemma om vi säger så.

Fick veta att inget jobb ligger på mig idag och jag har absolut noll lust att sitta i en lokal och vänta på jobb som inte kommer, hela dagen - så jag beslutade mig för att fråga om jag kunde vara tj ledig och det gick bra. Så idag ska jag: träna minst en timme på gymmet (ff träning) och sedan sitta och klura på mitt projekt och börja fylla i papper. I eftermiddag ska jag på möte med jobbet och sedan ytterligare ett möte.

Igår var jag till svärmor Lena och hälsade på. Hon är så snäll som hjälper mig med mitt hår och med allt som rör ekonomi. Det är guld värt och jag uppskattar det till tusen verkligen! Tack Lena! Det var riktigt trevligt att stå i deras kök och prata om mina planer och faktiskt få se att det verkligen finns bra människor runtomkring mig och som bryr sig. Tack för dealen vi gjorde igår också Lena, det var superlättande för mig! Hoppas att du blir/är lika nöjd med det som jag.

Oh just det! Jag fick sova inatt! Hur skönt som helst verkligen! Somnade rätt fort igår kan jag ju tillägga.

Ha en fin en..

Inte många timmar jag fick sova inatt. Skriver inte mycket idag, bara: hoppas att ni har en trevlig kväll allihopa. Jag ska åka till svärmor Lena för färgning av min hår och lite prat sedan hem och bums i sänga! Go´kväll!

Det har helt och hållet varit MIN dag idag. Sällan det inträffar måste jag säga..

Trots att dagen började med blodprov som jag behövde vara fastande inför. Världens tråkigaste/mest asociala sköterska tog blodproverna och hon sa inte ett ord. Kyligare mänska får man leta länge efter!

Hursom, jag drog iväg till Bauhaus och införskaffade två skivor som vi kan spärra av de andra rummen med (rum som går till hallen dvs.) vilket är bra att ha när vi ska vara illervakt och för andra saker; om man är hundvakt och någon är hundrädd etc.. Då går det bra att spärra av med dessa skivor. Jag fick hjälp så fort jag klev in butiken och på 7 minuter höll jag det billigaste och lättaste materialet i mina händer och försökte därefter få in det i Saaben. Det gick det med!

Sen en sväng tlll banken för att fixa med pengar - jag var först i kön och det stod en del mänskor runtom som inte såg glatt på mig. Någon gång ska man väl få vara först?

Därefter åkte jag hem för lite kaffe och en väldigt sen frukost. Spenderade resten av dagen med att kolla jobb och ringa en hel del samtal - ett av dem fick mig mycket glad och positiv! Skönt att det jag vill inte är omöjligt (vad det är får ni veta längre fram men det är inte läge för att avslöja något just nu..)

Skickade iväg ett mail, fick svar snabbt och det var någorlunda positivt det med. Hann med att träna en timme på gymmet och min rumpa skriker av smärta. Faktiskt. Aldrig haft sån värk i baken tidigare - bra det också.

När jag satt i soffan för någon timma sen och hade hunnit ta igen mig var det dags för nästa projekt: brödbakning med nytt specialmjöl. Det resulterade i fantastiskt goda frallor/scones - jag har aldrig ätit så gott bröd!

Nu lagar jag mat och njuter av mina prestationer idag. Imorgon och onsdag är det jobb på en mässa och torsdag vet jag inte vad jag gör men det spelar ingen roll just nu. På fredag är jag på ett företag och jobbar i receptionen och det passar utmärkt att veta vad jag ska göra dagen innan min födelsedag. Skönt.

Måste dock ändå kasta en stövel på två människor i min närhet; det är lågt det ni gör och vänta er inte att jag kommer att vara delaktig vid speciella tillställningar när ni aldrig anstränger er för att göra detsamma för mig.
En av dessa personer har under 3 år ratat mig och mina tillställningar och jag är less på det. End of discussion!

Tack ni fina, än en gång!

Jag har alltid ogillat söndagar, men inte just idag.
Idag åkte jag och Tim och handlade i Viksjö trots att ingen av oss mådde bra alls.
Kom hem och drack en kopp kaffe medan jag knåpade lite med anteckningar inför mitt projekt jag har framför mig.

Ringde till min mor, fick lite extraenergi av henne och ringde därefter Nilla och fick en massa bra råd och tips. En hel del tuff fakta också, men det var väldigt givande, har saknat henne massor.

Sedan ringde jag till Tess, denna underbara tjej som gav mig ytterligare energi och glädje. Idag har det handlat om glädje, trots att dagen inte varit bra på andra sätt - jag har haft huvudvärk och magsmärtor samt kramper och det har verkligen INTE varit kul. Trots allt detta som sagt, så har jag fått ut mycket av dagen.

Jag har nu en lista på samtal jag ska ringa denna vecka, jag har ju redan avverkat ett av dessa och det gick som planerat. Imorgon har jag det viktigaste framför mig, bära eller brista, vettetusan men hoppas gör jag.

Imorgon bitti ska jag även till vårdcentralen för en massa provtagningar. Mitt vänstra armveck är redan blått och misshandlat så nu lär väl det högra också bli det. Det spelar ingen roll, det måste ju göras och nålar, ja det är något jag är väldigt van vid. Tänkte passa på att byta läkare när jag ändå är där. På tiden att det blir gjort.

Jag hoppas att jag mår bättre imorgon men det finns en stor risk att det blir helt tvärtom då Tim är dålig. Typiskt nu liksom, en vecka innan min födelsedag - hoppas det inte håller i sig för oss så länge bara..

Jag har satt upp ett mål och jag gör mitt yttersta för att nå det. I oktober kommer resultatet; om jag nått det målet då eller om det gått åt pipan.

Let´s rock!

TACK - för/till min underbara familj. Utan er skulle jag gå under tror jag.

Tack för/till de äkta vännerna - alla glädjestunder och all underbar tid jag får spendera med er är värt så mycket.

En längre tid har jag fokuserat på helt fel saker, saker som gjort att jag inte har haft lust till något och som fått mig väldigt nedstämd. Meningen med livet är nog inte att gå runt och må dåligt konstant, att vara ledsen och bekymrad varje dag. Jag tror att det handlar om mer än så faktiskt, och det känns som att jag äntligen insett det.

Jag har en egenskap som för många kan verka bra ibland, men är man som jag är - lite för mycket av en planerare och tänkare, då blir det inget bra av det utan helt tvärtom. Det blir tvärfel, det blir så att jag ständigt går och tänker på och oroar mig för hur saker och ting ska se ut och vara om tre till fem år framöver.

En polett trillade ner häromdagen. Jag insåg (äntligen) att jag har fokuserat på helt fel saker väldigt länge. Jag har oroat mig i onödan för framtiden och jag har tagit på mig flera saker än vad jag har behövt. Som min kära mor ständigt återkommer till: "Du lägger alldeles för mycket energi på helt onödiga saker, tänk om du kunde lägga all den energin rätt, hur långt du kommer då." Å det där är ju helt sant. Jag är fantastiskt duktig på att lägga energi på fel saker och det är nu dags för mig att tillåta mig själv att vara glad och lycklig. Även om det förmodligen kommer att vara en del farthinder på vägen, så kommer jag veta att allt jag gör är för min egen lyckas skull.

Detta vet jag skulle göra Tim väldigt glad också då han en längre tid varit orolig för hur jag mått. Denna fantastiska människa, jag älskar honom mer än livet självt. Allt jag vill är att vara lycklig och glad, det fanns en tid förut då jag var en s.k glädjespridare - den delen med mig försvann någonstans men jag vill hitta tillbaka. Jag vill må bra och jag vill komma någonstans.

Jag har en del att jobba med och en hel del saker att ta tag i, men det känns inte jobbigt - det känns snarare skönt faktiskt. En lättnad över att jag äntligen fattat hur korkad jag har varit under lång tid och hur mycket smartare jag kommer att agera nu.

Träningslivet är också under planering och genomförandet har redan börjat. Första stadiet eller vad man nu ska säga.
Jag berättade ju i ett tidigare inlägg att jag varit hos läkaren och det resulterade i ett helt annat träningsupplägg, men det var egentligen inte mycket mer hjälp än så som jag fick av dem. Tråkigt tycker jag, att man inte får mer hjälp än så.

Har ju för tredje gången skaffat träningskort på Worldclass och varje dag kommer jag att genomföra hård träning i deras lokaler. Det låter hårt att träna varje dag, men det är vad jag har blivit tillsagd att göra och då gör jag det. Det känns bra att veta exakt hur jag ska träna och faktiskt kunna se kickboxningen som bara en bonus, en kul grej som jag kommer att utöva tillsammans med klubbkompisarna när andan faller på. Allt detta är tanken, och allt detta ska verkställas.

Nu blir det intressant om det givit någon effekt till nästa lördag - jag har gjort ytterligare ändringar i kosten och det viktigaste har jag nu, för första gången på mycket länge: positiv känsla.

Övrigt:

Jag längtar till onsdag då jag åker och hämtar upp illerpojkarna hos Tess. Vi ska vara illervakt åt Figaro och Frankie när Tess åker iväg på en välbehövd resa. Vi ska ha dem till söndagen nästa vecka.

Jag har fortsatt med upphägningen av fotoramarna i hallen, äntligen blir det lite dekorativt där också..

Jag vill inget hellre än att läsa min bok! En jävligt bra bok som kan lägga grunden för mycket som handlar om mig och mitt liv. En bra bok helt enkelt.

Var hos läkaren idag. Fick ett nytt sätt att se på saker kan man ju säga.
Kommer att dra ner på kickboxningen och ägna mig åt annan träning. Har återigen införskaffat mig gymkort på Worldclass och det är där jag kommer att hålla till 7 dagar i veckan, minst en timme per gång.

Kickboxningen bara älskar jag, och självklart släpper jag den inte helt. Jag kommer att köpa ett klippkort på klubben så jag kan dra dit och slåss med mina fina vänner (eller rättelse; min fina andra familj, för så ser jag er alla..)

Jag har idag förstått saker och ting, saker jag tidigare inte fattat. Jag har idag varit modig och ringt två samtal jag inte trodde jag skulle klara av. Jag har idag äntligen insett att min lycka är det viktigaste just nu, för mig. Åtminstone ett välmående. Att slippa ha ont i magen varje dag och stor ångest för allt som rör vardagen kommer att bli skönt.

Självklart blir det inte lätt, men det blir något nytt och det blir vad jag gör det till - det är det som är det coola - jag lägger ribban för hur jag ska ha det och får resultat därefter.

Nytänkande? JA!


Imorgon och på fredag väntar jobb och imorn ska jag upp 05:25 och det känns inge vidare. Efter jobbet blir det hundstallet och sedan hem för att fixa i ordning för sista jobbdagen innan helgen (som för mig blir tre dagar lång och det känns välbehövligt)

Helgen kommer att bestå av bilkörning och träning. Har funderat på att ta en musikmässig nostalgitripp i helgen, vi får se..

Vill tacka dig Linda för att du tänker på mig, jag blev alldeles paff idag när vi pratade. ÄLSKAR DIG!
Å lilla mamma, 4-5 samtal blev det idag och jag är glad att du finns där. Älskar dig!

Att skriva en wishlist var nog rätt smart.. Kom just på andra saker jag kan behöva framöver..

- Höstkort på Sthlm Kick&Thai (1900 riksdaler)
- En sladdlös dammsugare (oh that one would be nice..)

Det blir mera en checklista för allt jag måste införskaffa. Har aldrig tänkt på bloggen på det sättet förut, men jag brukar ju slarva bort alla mina papperslistor så detta kanske är nåt man borde börja med..?

Har haft en lång och intressant diskussion med Tim angående jobb och löner.
Vi kom överens om att jag aldrig får bli heltidshemmafru, men kanske deltids i alla fall, om han blir rik.
Intressant.. Haha.. Söndagsnöje eller något..

Hela veckan förutom onsdag jobbar jag på Älvsjömässan, och det är skönt att veta vart jag ska vara och jobba någonstans. Den 3e sept, dagen innan min födelsedag vet jag också vart jag ska vara och det lättar lite på saker och ting..

Jag räknar med 3 st kickboxpass denna vecka och det blir måndag-onsdag. På torsdag ska jag till hundstallet och gå introduktionskurs. Fredagen slutar jag senare så jag hinner inte till klubben men det gör mig inte så mycket, har ju tid för annan träning på kvällen och i helgen.

En liten blinkeliblink till Lena: Jag har inte rört håret, det känns kalasbra och jag är nöjd men det kan nog bli kortare snart igen ;-)


Nu blir det film; Gran Torino tror jag bestämt.

Kusje (puss på holländska för er som inte vet)

Eftersom att en del vänner och familj (och även andra) alltid frågar vad jag önskar mig till födelsedagen så tänkte jag att jag skriver ned det jag tänkt på, och slipper därmed att försöka hitta på något jag önskar mig spontant.

Vanligtvis önskar jag mig aldrig något märkvärdigt till födelsedagar. Jag är glad för det jag har (klyscha, jo men det stämmer ju..)

Därför kommer jag nu att skriva det som jag på ett eller annat sätt kommer att införskaffa själv, eller som jag vet att jag kommer att köpa för att jag behöver det.


- En ny telefon (kommer jag att köpa så småningom) - Har fastnat lite för HTC Wildfire, bara namnet é ju grymt..

- Presentkort på KappAhl/Lindex/Åhléns - man behöver ju fräscha underkläder och kanske någon trevlig höstjacka längre fram, vad vet jag?

- Bröstskydd till kickboxen - det är sådär lagom skönt med hårda sparkar mot brösten (!) samt nya benskydd kanske, äh vad vet jag..

- Svarta ramar i olika former och storlekar - en del av er vet ju att jag har ett projekt med uppsättning av foton på G

- Jag önskar mig BRA tips på vad fan jag ska göra med våra köksluckor, de är vidriga (de har inte standardmått så IKEA är ingen idé - de är inte av något bra material så man kan inte slipa ner dem hur som helst) - har NÅGON ett bra tips på hur jag kan fräscha upp dem? Mottages tacksamt i så fall.. De är vita och jävligt fula!

- Hmm.. Kanske ska önska mig en sån där vit tegeltapet (ni vet som ser ut som att man murat typ) Hur fina tapeter som helst! Vart kan jag hitta såna?

- En svart högre byrå till sovrummet, vår byrå är helt trasig..

När jag ändå är igång kan jag ju önska mig nytt golv till hall och kök också, haha.. Det här var ju kul ju!!

Som ni förstår önskar jag mig allt detta, men det här är sådant jag kommer att införskaffa tillsammans med Tim (vissa saker) längre fram när ekonomin finns.. Jag anstränger mig i alla fall.


Och L; jag tycker faktiskt inte att 25 är något märkvärdigt, så det så ;)


Jag önskar mig en trevlig födelsedag. Det är allt.

Ha en trevlig söndag alla!

Semestern som sagt slut, jobbet igång och vardagarna är precis som de ska vara..
Mycket att stå i och en hel del funderingar. Det är väl så det ska se ut, vad vet jag?

Det har gått framåt med utvecklingen på träningsfronten och jag har fått höra många positiva kommentarer om både min teknik och min sidekick Janinas teknik också - det lyfter mig och det behövs verkligen.

När hösten kommer och jag är förvirrad till och från när det gäller jobb och annat, så finns det ändå en del saker som jag har att se fram emot lite.

Ett exempel är en förfrågan jag fick om att åka på ett konvent till något land (vilket vet jag inte ännu..) och det låter lockande men jag vet inte hur jag gör med det. Måste veta lite mer innan jag bestämmer mig; vad det innebär, till vilket land och hur länge..

Jag har även en annan idé som jag är nyfiken på att göra - åka iväg som volontär till Irland och arbeta med hundar som finns på ett härbärge en bit utanför Dublin. Minst en vecka måste man vara där och det skulle vara väldigt givande att få göra något jag brinner för och känner att jag skulle kunna ha nytta av i livet.

Nu är det bara till att försöka sortera ut saker och prioritera mellan dessa för att ta en sak i taget - att tänka på allting på samma gång blir inte lyckat, det har jag lärt mig den hårda vägen.
Jag har även en hel del annat att fundera över som jag väljer att inte skriva om här - det är sådant som är av lite större vikt och som jag känner är lite för personligt för bloggen.

Nu har jag i alla fall en strategi - så långt kan jag säga. Jag hoppas att jag inte ropar hej alldeles för tidigt men jag kan berätta att jag nu försöker att lösa mina problem mer "dag för dag" och inte för långsiktigt - jag är inte redo för det ännu.

Ju mer jag tar hand om mig själv, desto bättre mår jag och att jag har problem, jovisst, och självklart tynger de mig - men det finns ingenting som säger att jag ska skita i att försöka att göra allt annat så bra som möjligt även om det är en stor del som får mig att må dåligt. Man får göra det bästa man kan. Jag får göra det bästa jag kan!

[Peptalk för min egen vinnings skull]

Jag kan alltid glädja mig åt att jag har världens bästa support i form av en fantastisk familj och underbara vänner.
De som varit mest aktivt deltagande i mina issues är ni fina; Mamma, pappa, Tim, Linda, Lena och andra fina vänner.

De nämnda är de som frekvent försöker att få mig tänka mer positivt och känna hopp och det börjar fästa sig men vissa dagar bara går det inte. Tack för att ni står ut.

Denna vecka kommer jag att ha tränat 5 ggr (fyra kickboxpass och 1 pass på 4 timmar självskydd=väldigt fysiskt och jobbigt..) Detta känner jag mig helt nöjd med faktiskt. Söndag blir det sparring med Janina (min partner in crime eller liknande) och jag känner på mig att det blir längre än 1 timme. Blir lätt så när man trivs.

Efter jobbet ska jag åka till mina underbara föräldrar och träffa en storpudel i samma kulör som Prins var - för första gången sedan jag hade min fina hos mig, får se hur det blir..

Ha en trevlig helg alla vackra människor!

Jobbdag nummer två och jag blir hemma med migrän. Inte skönt alls måste jag säga.
Har sett fram emot denna veckan, för det var meningen att jag skulle köra igång ordentligt på klubben igen med allt vad det innebär men nu blir det inte så. Det hinns bara med ett pass (på torsdag) denna vecka, resten får bli intervallträninge och löpning samt lite fys..

Har blivit satt på lära på hos en kund denna vecka och på fredag ska jag sitta själv i receptionen där. I helgen ska vi iväg på bröllop och nästa vecka ska jag på utbildning. Det är bara så mycket jag vet - jag vet inte vart jag ska jobba måndag och fredag nästa vecka, eller efter det. Jag får väl helt enkelt vänta och se, även om det inte är det bästa jag vet.

Har legat i soffan och blundat en hel del idag, var inte alls hungrig, fick i mig en tredjedel av lunchen och det är inge vidare. Får se om aptiten kommer tillbaka lagom till middagen.

Måste rekommendera några filmer; Triage, Unthinkable, Edge of darkness och Case 39. Den sistnämnda är inte alls så självklar som man väntar sig från början.

Det var väl allt för nu..

Började sommaren med en depression som ledde till en sjukskrivning.
Ingen vidare start på det jag hade sett fram emot, men det händer ju bara, det är ingenting jag kunde styra över.

Efter en heltidssjukskrivning blev det en halvtidssjukskrivning fram till att min semester började, och när semestern väl var här hade jag hunnit med flera psykologsamtal och flera tillfällen att bearbeta mina känslor och humörsvängningar (från att gråta konstant till att faktiskt inte gråta alls...)

Semestern planerade jag inte alls faktiskt. Det enda vi faktiskt gjorde, jag och T tillsammans, var att åka på kryssning. Vi valde en Birka Paradise kryssning på 24 timmar för att komma bort, men ändå för att komma hem till vårat snabbt igen. Det var en skön paus och det var kvalitetstid tillsammans med T, jag uppskattade det väldigt mycket måste jag säga, och det gjorde även han.

Vi har försökt att fylla våra dagar av positiva saker och jag känner att jag kommit på rätt väg. Mycket har förändrats nu under sommaren; T har börjat med något helt nytt och jag tror jag vet hur jag ska fortsätta. Det är lite kryptiskt men så får det förbli.

Jag har spenderat min tid tillsammans med mina underbara vänner, mer tid med vissa, mindre med andra men allt det där går ju i perioder har jag märkt. Vännerna som jag har träffat har fått mig att tänka annorlunda, se de mindre sakerna (som fortfarande är lika viktiga som de större..) och att hålla andan uppe - göra det som känns rätt, inte tänka på vad folk ska säga och mycket, mycket mer.

Jag har fått underbar tortyrträning av vännerna på klubben. Stort tack till Janina, Hampus och Sara. Det är alltid grymt bra träning med er och det är så härligt att ni ger så mycket av er själva.

Spenderat en del tid hos mina fina föräldrar har jag gjort också. En del fikastunder, en de fotvårdsbehandlingar och en del tittande på min pappas filmer han komponerat ihop. Det är guld det med!

Jag tror även att jag har lyckats få en vän att förstå hur bra hon är, med alla hennes egenskaper och den underbara personlighet hon har. Givetvis alla små egenheter också, fnissfia som hon är..

På det stora hela har det varit en bra sommar, bortsett från all depp i början av den. På måndag börjar jag jobba igen och det känns både bra och sådär. Bra för att jag bara måste börja jobba heltid igen och sådär för att det ännu är osäkert vart jag hamnar. Jag håller hoppet uppe, det måste jag.

Jag vill avlsuta det här inlägget med att säga att jag är tacksam.
Tacksam för er alla.

Har inte skrivit på bra länge nu och det finns egentligen ingen annan anledning till det än att jag bara inte orkat bry mig om bloggen de senaste veckorna.

Har gått ifrån att vara sjukskriven på heltid till att vara sjukskriven på halvtid och vidare för att gå på semester. Är idag 2 veckor in i semesterns sammanhängande 4 veckor. Jag valde att ta all semester på en gång för jag hade ju ingen direkt semester förra året och med allt som varit så har jag behövt och behöver verkligen den här lediga tiden.

Depressionen har varit hanterbar nu under semestern. Jag har kunnat fokusera på bra saker som träning och umgäng med vänner (även om det inte varit jättemycket av vännerna) samt en del tid med familjen och en hel del tid för mig själv och mina rutiner. Det känns bra att tänka på rutiner och köra efter vad som passar mig då jag märker tydligt resultat på mitt humör och inställning.

Eftersom ett av mina största problem är att jag vill känna att jag har gjort något (varit ambitiös på något vis) trots att jag är ledig och ska slappa, så tänkte jag innan semestern började om jag skulle ta och skriva ner dagbok för varje dag som går och vad jag har gjort. Det föll ganska snabbt, jag hann med tre dagar och sen tänkte jag inte mer på det. Framsteg kallar jag det förresten.. Funderar ibland lite över vad jag har gjort - har jag verkligen inte gjort något annat än att träna och höra av mig till vänner och familj? Träffat någon då och då och handlat mat? INGENTING ANNAT?! - Men då måste jag bara säga det att jag har kommit långt. För tidigare skulle det ha kliat i ryggraden på mig om jag tänkt på att jag inte gjort något direkt vettigt eller följt någon s.k semesterplanering. Inte nu. Nu bryr jag mig inte, och det klappar jag mig på huvudet för.

Ett annat problem som jag har hänger ihop med ovanstående del. Jag brukar få panik när jag tänker på vilka saker vi ska fixa till här hemma. Som exempel; vi ska byta ut diskbänken mot en träskiva och köpa ny diskho. Vi ska även lägga golv i resterande rum och jag ska måla om ett rum. Det måste komma upp foton på väggarna här hemma, det är alldeles för tomt nu. MEN! Nu för jag ingen panik. Jag vet om att vi inte har råd med allt detta nu, och när jobbet löser sig för mig och jag vet vart jag ska jobba, då jobbar jag rumpan av mig, tjänar ihop lönen och ihop med Tim sparar vi så vi har tillräckligt till en av dessa saker och då kan vi ta tag i det - bit för bit.

No need to hurry - mitt nya motto.
För er som inte känt mig så långe eller som inte känner mig alls, kan jag tala om att det är inte likt mig att gå efter ett sådant statement!


Träningen har gått bra. Fram tills att jag blev sjuk.. för hundrade gången i år (!?) eller något liknande. I en vecka har jag haft galen hosta som inte släppt än. Allt började med en vanlig förkylning och sen gick det utför. Tränade senast i måndags och imorgon är det en vecka sen - inte bra! Jag kan ju inte göra så mycket åt det, jag tänker faktiskt inte kasta mig ut i joggingspåret eller in i ringen på klubben och köra som jag gjorde i måndags. Inte en gång till. Hostattackerna jag fick efter det passet var inte underhållande alls. Jag är mycket bättre i rören nu och rört på mig har jag ju, men jag saknar flåset och endorfinerna!

Klippt mig har jag gjort också. Chop chop sa det när Tims mor var snäll och kapade av mitt ruttna hår. Nu ser och känns det riktigt fräscht och friskt. Bild kommer någon gång när jag lärt mig att bilder på en blogg kan vara lite kul för folk att se (och att anstränga mig lite mer än vad jag gjort hittills..)

Det har varit lite törnar upp och ner i min vänskapskrets och jag börjar bli säker på vilket ben jag ska stå på när det gäller alla dessa relationer. Jag har alltid varit en tjej som sagt vad jag tycker om någon frågat men jag har också hållit inne med saker som egentligen borde kommit fram tidigare i en vänskapsrelation. Det är lite synd. I det långa loppet börjar jag bli trygg med mig själv igen och vad jag har och jag måste påpeka det att jag är genuint glad över de diamanter som finns i mitt liv.

Fyra styken initialer i vänskapskategorin är värda att skriva ner:

- N.H - Ärlig, öppen, social, påhittig, underbar, hjälpsam och förstående

- L.H - Vi var 14. Ända sedan dess... Fantastisk personlighet, glad, fnittrig, rak, ärlig, kramig, charmig, bäst

- E.F - Tacksam över att du är genuin, ärlig, får mig att känna mig hemma, ett bra stöd, rolig, spontan och SÅ bra!

- J.D - Nyfunna fina! Framåt, dansant, estetisk och helt jävla awesome! en hård höger och ett underbart skratt

Gemensamt för er alla är att jag uppskattar er otroligt mycket, jag har alltid kul med er och ni är alla fantastiska personer med så mycket att ge! Jag önskar att alla hade minst två vänner som är som ni är!

Igår kväll hade jag en dejt med min L och det var underbart som alltid. Skrattet är sällan långt borta när vi två är i samma rum och det gör mig glad. En kväll tidigare i veckan var vi hos henne och fikade på hennes balkong och pratade om vad som hänt sedan sist. Våra liv är så olika men ändå så lika. Det är liksom vi, vi och vårat och allt runtomkring. Det är härligt att kunna dela så mycket med henne. Vi förstår varandra och är hemma med varandra och det är det som är så vääärt! Jag, L, J och Tim var hemma hos oss och spelade musik och sjöng. Min röst dog lite och det gjorde mig besviken men whattaheck liksom, det kommer fler tåg. Alla satt vi uppe till halv fyra eller nåt och L fick sova hos oss då det regnade och bussarna hade gått och lagt sig.

Det var en riktigt härlig kväll och vi har redan föreslagit en grillkväll med liknande inriktning. Det kommer att slå stort!

Jag har börjat lära mig att spela bas också. Såhär i början är det väldigt enkla låtar jag pillar på men hey, alla är väl nybörjare någon gång. Lite avsides med det håller jag på att lära mig NEM med Metallica på gitarr. Jag måste ju underhålla mig själv lite! Framåt går det och det roliga är att hittills kan jag sjunga medan jag spelar också (det är något jag kanske är lite för stolt över för jag antar att det nog är svårare att sjunga och spela gitarr samtidigt, jag plinkar ju mest på basen faktiskt..)

Har jag sagt att jag har världens finaste, bästa sambo?
I adore you, T!