chii

Semestern som sagt slut, jobbet igång och vardagarna är precis som de ska vara..
Mycket att stå i och en hel del funderingar. Det är väl så det ska se ut, vad vet jag?

Det har gått framåt med utvecklingen på träningsfronten och jag har fått höra många positiva kommentarer om både min teknik och min sidekick Janinas teknik också - det lyfter mig och det behövs verkligen.

När hösten kommer och jag är förvirrad till och från när det gäller jobb och annat, så finns det ändå en del saker som jag har att se fram emot lite.

Ett exempel är en förfrågan jag fick om att åka på ett konvent till något land (vilket vet jag inte ännu..) och det låter lockande men jag vet inte hur jag gör med det. Måste veta lite mer innan jag bestämmer mig; vad det innebär, till vilket land och hur länge..

Jag har även en annan idé som jag är nyfiken på att göra - åka iväg som volontär till Irland och arbeta med hundar som finns på ett härbärge en bit utanför Dublin. Minst en vecka måste man vara där och det skulle vara väldigt givande att få göra något jag brinner för och känner att jag skulle kunna ha nytta av i livet.

Nu är det bara till att försöka sortera ut saker och prioritera mellan dessa för att ta en sak i taget - att tänka på allting på samma gång blir inte lyckat, det har jag lärt mig den hårda vägen.
Jag har även en hel del annat att fundera över som jag väljer att inte skriva om här - det är sådant som är av lite större vikt och som jag känner är lite för personligt för bloggen.

Nu har jag i alla fall en strategi - så långt kan jag säga. Jag hoppas att jag inte ropar hej alldeles för tidigt men jag kan berätta att jag nu försöker att lösa mina problem mer "dag för dag" och inte för långsiktigt - jag är inte redo för det ännu.

Ju mer jag tar hand om mig själv, desto bättre mår jag och att jag har problem, jovisst, och självklart tynger de mig - men det finns ingenting som säger att jag ska skita i att försöka att göra allt annat så bra som möjligt även om det är en stor del som får mig att må dåligt. Man får göra det bästa man kan. Jag får göra det bästa jag kan!

[Peptalk för min egen vinnings skull]

Jag kan alltid glädja mig åt att jag har världens bästa support i form av en fantastisk familj och underbara vänner.
De som varit mest aktivt deltagande i mina issues är ni fina; Mamma, pappa, Tim, Linda, Lena och andra fina vänner.

De nämnda är de som frekvent försöker att få mig tänka mer positivt och känna hopp och det börjar fästa sig men vissa dagar bara går det inte. Tack för att ni står ut.

Denna vecka kommer jag att ha tränat 5 ggr (fyra kickboxpass och 1 pass på 4 timmar självskydd=väldigt fysiskt och jobbigt..) Detta känner jag mig helt nöjd med faktiskt. Söndag blir det sparring med Janina (min partner in crime eller liknande) och jag känner på mig att det blir längre än 1 timme. Blir lätt så när man trivs.

Efter jobbet ska jag åka till mina underbara föräldrar och träffa en storpudel i samma kulör som Prins var - för första gången sedan jag hade min fina hos mig, får se hur det blir..

Ha en trevlig helg alla vackra människor!